BBC News får toppbetyg i webbanalys

Nyhetssajten BBC News får höga betyg i senaste webbanalysen. Snygg layout, informativa rubriker och tydliga konversationer med läsaren är bara några anledningar till att webbplatsen upplevs som lättanvänd och trovärdig. Det är en perfekt plats för att få svar på frågan ”vad händer i världen just nu?”.

Blandat material – men mest nyheter
BBC News publicerar sitt innehåll i form av nyhetsartiklar och reportage. Det rapporteras om nya händelser utöver det vanliga – annars vore det ju inte nyheter. Men även om webbplatsen främst fokuserar på klassiska nyhetsartiklar finner vi även en viss blandning med längre reportage inom bland annat teknologi, vetenskap och kultur.

Målgruppen frågar: ”vad händer i världen just nu?”
BBC News målgruppsstrategi är troligen baserad på eventuella besökares beteende och situationer. Människor kommer själva att söka sig till webbplatsen efter sina egna mål när de söker information på nätet. Här söker de förmodligen svar på frågan ”vad händer i världen just nu?”.

Besökarna kan även tänkas söka svar på en mer specifik fråga, exempelvis ”vilka händelser har nyligen inträffat i konflikten i Turkiet?”.

Målgrupperna för denna webbplats bör kunna definieras utifrån följande beteende och situation:

• Jag söker trovärdig information om vad som händer i världen
• Jag söker trovärdig information om vad som händer i en viss konflikt/ett visst land/en viss världsdel

BBC News konverserar med sin besökare
BBC News har byggt upp sin webbplats som en lättnavigerad konversation med sin besökare. Besökaren kommer till startsidan med frågan ”vad händer i världen just nu?”. Webbplatsens startsida svarar då omedelbart på denna fråga med en kort och informativ rubrik som presenterar den första artikeln om en aktuell händelse i världen.

Intill rubriken får besökaren även snabba svar på eventuella följdfrågor. Denne får en kort beskrivning av händelsen, svar på var händelsen har inträffat och när artikeln publicerades (tidsstämpeln för publicering gör det tydligt att informationen är färsk och aktuell).

Utifrån denna snabba information finns risken att besökaren har ännu fler frågor, exempelvis ”Hur såg det ut där det hände?”, ”Vem är personen det handlar om?” eller ”Vad är historien bakom denna händelse”. Även dessa frågor får besökaren svar på genom länkar till andra artiklar.

Läsaren får svar på alla sina frågor om artikeln.

Besökarens behov kan även yttra sig på andra sätt. Kanske tänker hen ”Jag vill hellre lyssna eller titta på nyheter”. I högerspalten på startsidan möts dessa behov med rubriken ”Watch/Listen”. Där ligger ljud- och videoklipp med nyhetshändelser.

Kanske tänker besökaren ”Jag har en nyhet som jag vill sprida”. I högerspalten finns rubriken ”Share with BBC News”, med tydlig instruktion om hur besökaren kan dela med sig av nyheter till BBC News.

Kanske tänker besökaren ”Jag vill få information och nyheter skickade till mig”. Då finns rubriken ”Follow Us”, med information och länkar till enkla sätt att få nyheter skickade till sin mail, twitter eller Facebook.

Överlag är webbplatsen tydligt strukturerad som en konversation med sin besökare. Den är även tydligt uppdelad efter ämnen (världen, näringsliv, teknologi, vetenskap, kultur, hälsa osv.). På så sätt är webbplatsen både lättnavigerad och tillmötesgår besökarens frågor och behov.

Gråtande människor skapar känsla
Bilder är ett självklart inslag i BBC News nyhetsrapportering. De flesta artiklar på webbplatsens startsida har tumnagelsbilder i hög kvalitet. När en artikel öppnas finns större bilder som är väl utvalda efter ämne och önskad effekt.

     Bilder på människor skapar känslor hos läsaren.

Nyhetsrapporteringen domineras av känsloladdade bilder. Bilderna förmedlar en känsla kring det besökaren läser. Vid dramatiska eller ledsamma nyheter (exempelvis bombning i storstad) används bilder på blodiga, gråtande och sörjande människor för att stärka budskapet och inge besökaren en känsla.

Bilderna visar ofta på mångfald. Olika personligheter (barn, unga, föräldrar, äldre, olika kön och etniciteret) är representerade i bilderna. Detta gör att webbplatsens besökare lättare kan identifiera sig med bilderna och få en mer personlig (och således starkare) anknytning till nyheten.

Multimedia skapar intresse
På BBC News används multimedia främst i form av korta videoklipp med tillhörande ljud, i anslutning till en kort textbeskrivning. Dessa olika medier i samverkan ger ett bredare uttryckssätt och effektivare vidaresändning än vad ett enskilt medium har kapacitet till.

Multimediainslagen har sannolikt en positiv inverkan på läsaren, då denne blir mer intresserad och stannar kvar längre.

Tydlig design ger enkel navigation
BBC News webbplats är designad för att ge besökaren en enkel och klar läsupplevelse. Färgsättningen är sparsam, endast företagets etablerade färgpolett används (mörkröd, svart och vit). All bakgrund är vit, vilket ytterligare förenklar ögats navigation.

Med tydliga linjer och mellanrum blir sidan överskådlig.

Även arbetet med mellanrum och rymd är väl genomtänkt.  Trots att startsidan innehåller mycket text och bild så känns den ändå rymlig och luftig.

Hela webbplatsen är utformad efter ett rutnät, det finns tydliga linjer för placeringen av innehållet. Detta gör att sidan uppfattas som enkel att navigera i med ögat, och den upplevs varken som rörig eller svåranvänd.

Teckensnittet är utan serifer, vilket kan ge en lite modernare känsla än ett klassiskt teckensnitt med serifer. I övrigt har en rad smarta val gjorts i anslutning till teckensnittet – inga texter i versaler, inga understrykningar, ingen kursiv text och ingen centrerad text.

Överlag är designen på webbplatsen tydlig och enkel att navigera i, snygg och lätt för ögat. Den signalerar att webbplatsen är trovärdig och ger ett seriöst intryck.

Pang på rödbetan i texterna
Ingresserna är genomgående korta och koncisa, och innehåller endast nyhetens huvudbudskap. Allt som oftast svarar den på den klassiska nyhetsingressens sex frågor: vem? vad? när? var? hur? varför?.

Brödexterna är genomgående skrivna efter modellen ”det viktigaste först”, för att sedan fortsätta med ”och sedan allting i fallande viktighetsordning”, som klassiskt journalistiskt skrivsätt ofta visar. Texterna är ofta indelade i mycket korta stycken på bara en mening.

Tydliga huvudrubriker – men var är mellanrubrikerna?
Huvudrubriker och länktexter är tydliga och ofta i form av påståenden som berättar huvudbudskapet. Bra exempel är ”Guatemalan mayor lynched by crowd” eller ”Briton wins Nobel economics prize”. De hålls mellan 5-7 ord, alltså ganska lagom långa.

I de längre reportagen finns en viss avsaknad av mellanrubriker. Det skapar svårighet för läsaren att scanna igenom texten och få en bild av vad den handlar om. Dessutom uppfattas texterna som oändligt långa.

Får besökaren att läsa mer – men inte kommentera
BBC News vill locka till mer läsning och få besökaren återkomma till webbplatsen. För detta finns rubriken ”Also in the news”. Där länkas till oväntade artiklar och reportage för längre läsning. Detta är effektivt för att få besökaren att läsa mer.

På många andra nyhetssajter finns kommentarsfält där besökare kan diskutera varje artikel. Detta är något som saknas på denna webbplats. Kanske bidrar detta till en seriösare och trovärdigare ton? Eller minskar det känslan av konversation mellan besökare och webbplats?

Webbplats med toppbetyg
Slutligen kan konstateras att BBC News är en mycket bra nyhetssajt. Effekten av det material som publiceras är troligtvis att besökaren får ett seriöst intryck av webbplatsen och därför bedömer nyhetsrapporteringen som trovärdig. De läsare som vill ha svar på frågan ”vad händer i världen just nu?” kommer säkerligen att söka sig tillbaka till denna nyhetssajt.

Främsta positiva aspekter:

• Enkel och snygg layout
• Tydlig konversation med läsaren
• Informativa och lockande rubriker
• Textflöde som sparar tid och energi
• Effektiva bilder

Främsta negativa aspekter:

• Viss avsaknad av mellanrubriker
• För korta textstycken

Läs mer: 10 saker som gör din webbplats bättre

Läs mer: 5 tips för bättre sökmotoroptimering

Läs även:
Letting Go of the Words, av Janice (Ginny) Redish. Upplaga 2.
Att skriva för digitala medier (2015), av Jonas Söderström

---

Denna analys är skriven och publicerad av Sandra Ekman von Huth som ett led i kursen ”Att skriva för webben och interaktiva medier”.

Speltips för höstens familjemys

Spelkvällar med familjen är höstens absoluta måste. Men glöm Monopol och schack – här kommer tre tips på annorlunda och spännande familjespel som får er att klura, kriga och samarbeta!

När höstmörkret kommer krypande och vardagsrutinerna gör sig påminda är det lätt att telefonen, surfplattan och datorn blir standard för helgens familjemys. Ett perfekt sätt att umgås och komma varandra närmare är att lägga undan skärmarna och mötas i ett spel där ni diskuterar, luras och ibland samarbetar! Och varför inte göra det hela till en temakväll? Här kommer tre tips på spel som ni kan göra en helkväll av.

Cluedo – ett mystiskt detektivspel
Javisst, Cluedo är en klassiker. Men det är också ett av de mest välgenomtänkta och kluriga familjespelen. Med lite mystisk musik, dunkel belysning och rekvisita har ni en stämningsfull och annorlunda helkväll med familjen.

Handlingen utspelas på ett gammalt engelskt gods med många olika rum, gångar och salonger. En person blivit mördad, och ni är alla detektiver i sökandet efter förövaren. Genom kluriga frågeställningar, logiskt tänkande och list ska ni förhöra varandra för att ta reda på vem mördaren är, vilket rum mordet begicks i och vilket vapen som användes. Motspelarnas drag är ledtrådar, och dina egna förhörsmetoder kan vara avgörande för att lura dina motspelare och avslöja den skyldige. Och glöm inte – alla är misstänkta!

Klä ut er till era karaktärer i detektivspelet Cluedo.

Checklista för en perfekt Cluedokväll:

• Dämpa belysningen – tända ljus ger en härligt dunkel stämning.
• Sätt på en passande playlist – Mystisk musik skapar den perfekta detektivkänslan.
• Klä ut er efter era spelkaraktärer – Överste senap, fru blå och professor plommon är både roliga och enkla teman.
• Avsluta med ”Clue” – filmen från 1985 som baseras på spelet.

Antal spelare: 3-6. Speltid: 60-120 min. Ålder 8+. Spelet finns även i junior-variant.

Settlers of Catan – en upptäcksresa till en ny ö
Settlers of Catan är ett klassiskt och mycket populärt spel där ni spelar om makt och rikedom i det nyupptäckta riket Catan. Gör en stor skål med popcorn och förbered er på en helkväll av tävling, allianser och handel.

Bygg byar och städer för att ta makten över Catan!

Tillbaka till tiden för de stora upptäcksresorna. Era skepp har efter en lång resa nått kusten på en främmande ö. Nu börjar en kapplöpning om vem som ska få störst makt i det nya riket. Med hjälp av råvaror och material från öns olika delar börjar ni bygga vägar, byar och städer för att snabbast möjligt få ett försprång över era motspelare. Genom listig byteshandel och ekonomisk placering av byar och städer tävlar ni om herraväldet över Catan!

Checklista för en perfekt Settlers of Catan-kväll:

• Plocka fram snacks – mumsa medan det är motspelarnas tur att göra ett drag.
• Passande musik – en  stämningsskapande playlist för kolonisatörer, kanske soundtracket från ”Pocahontas”?
• Avsluta med en film på temat – kanske ”The New World” (från 11 år), ”Pocahontas” eller ”Vägen till El Dorado”

Antal spelare: 3-4. Speltid: ca 60-120 min. Ålder: 10+.

Forbidden Island – äventyr på en farlig paradisö
Ett annorlunda spel där ni inte tävlar mot varandra – utan med varandra.

Ni är en grupp orädda äventyrare på uppdrag att finna fyra heliga skatter i ruinerna av en paradisö. Tillsammans måste ni tänka, klura och diskutera hur ni på bästa sätt ska lägga vantarna på skatterna. Men det brådskar, för ön håller på att sjunka! För varje steg ni tar höjer sig vattennivån, och ni måste finna sätt att hålla er över vattenytan. Skynda er att samla in skatterna och ta er från ön innan ni sjunker ner i den mörka avgrunden. Och kom ihåg – alla vinner eller förlorar tillsammans!

Avsluta kvällen med en riktig äventyrsfilm.

Checklista för en perfekt Forbidden Island-kväll:

• Stämningsmusik – temat från Indiana Jones eller någon annan äventyrsfilm.
• Klä ut er – kanske har ni en gammal mantel eller cowboyhatt i utklädningslådan?
• Avsluta med en äventyrsfilm – ”Atlantis” eller någon av Indiana Jones-filmerna är riktiga äventyrare!

Antal spelare: 2-4. Speltid: 30 min. Ålder: 10+.

d

d

d

---

Denna artikel är skriven och publicerad av Sandra Ekman von Huth som ett led i kursen ”Att skriva för webben och interaktiva medier”.

Animaliskt hotar din hälsa

DEBATT: Den enorma tränings- och hälsovåg som nu forsar över Sverige medför många människors ökade intag av animaliska produkter. Kvarg, kesella och keso stoppas i handlingskorgen tillsammans med kyckling och ägg. Debattören Sandra Ekman von Huth, vegan och stark förespråkare för en hälsosam livsstil, ser denna utveckling som ett stort hot mot vår folkhälsa. Den nya forskningen visar nämligen att det animaliska proteinet gör dig sjuk.

Mjölkprodukter bryter ner ditt skelett.

Kött är dåligt för hälsan, det är ingen nyhet. Både du och jag vet det. Det har tidningarna skrivit om i fler år. Men den nya forskningen visar nu att allt animaliskt protein är skadligt, även mjölk.

Animaliskt gör dig sjuk
Mjölk, ost, ägg och kvarg gör din hälsa sämre. De animaliska produkterna skapar rubbningar i din kropps PH-balans, så att kroppen surnar. Den måste därför göra sig mer basisk, och gör det genom att stjäla ur sitt eget kalciumförråd – ditt skelett. Några av de största mjölkkonsumenterna i världen är USA, Sverige, Finland och England, och det är också där vi ser högst benskörhet. Så mjölkprodukter gör dig inte stark, tvärtom. Det bryter ner ditt skelett. De animaliska produkterna innehåller dessutom mättat fett som ökar risken för hjärtkärlsjukdom, cancer och demens.

Du behöver inte stora mängder protein
Återförsäljarna av proteintillskott och liknande produkter vill få dig att köpa proteinbars och tillskott. Träningsbloggar och styrketräningssidor vill få dig att tro att du behöver äta 1,6-1,7 gram protein per kroppskilo och dag när du tränar. Det finns dock forskning som visar att kroppen bara kan tillgodogöra sig ett gram protein för muskelreparation per dygn. Du behöver alltså inte äta fyra burkar kvarg till lunch, det kommer lösa sig ändå.

Växtriket har allt du behöver
Faktum är, att det protein som du behöver få i dig för att bygga muskler finns det tillräckligt av i den veganska kosten. Alla nödvändiga näringsämnen finns ute i växtriket och gör det möjligt att leva sunt, träna och bygga muskler på en helt växtbaserad kost.

Jag har fler vänner som äter veganskt än som äter kött. De har alla blivit gladare, piggare, friskare, gått ner i vikt, sover bättre och har fått bättre resultat i samband med träning. Det kan inte vara en slump. Att utesluta animaliskt och hålla en helt växtbaserad kost – det går ihop med en strävan efter en hälsosam livsstil.

Sandra Ekman von Huth

Vill du veta mer?
Se filmerna Cowspiracy  och Forks over knives, tillgängliga på Netflix.

Läs mer: Läkare för framtiden: En växtbaserad kost – undvika animaliska produkter

Läs mer: Forks over Knives: Top 5 Misconceptions About Food: A Doctor’s Daily Experience

Läs mer: Food Matters: The Truth About Calcium and Osteoporosis

Läs mer: Hälsoliv: Kött är lika farligt som rökning

---

Denna debattartikel är skriven och publicerad av Sandra Ekman von Huth som ett led i kursen ”Att skriva för webben och interaktiva medier”.

Ett livsverk om havet

Författaren Nils-Åke Hammar firar nästa vecka sin 80-årsdag med att släppa ny bok. Denna gång handlar det inte om en fiktiv deckarhistoria, nu blir det istället verklighet. Nils-Åke berättar i ”Möte i monsunen” om sina resor som ung skeppare.

Författaren Nils-Åke Hammar fyller 80 år onsdag den 16 september.

Jag träffar Nils-Åke i hans vardagsrum, i lägenheten på Rörstrandsgatan i Stockholm. Vi dricker kaffe ur en vacker vintageservis och äter småkakor som dottern Monika bakat. Nils-Åke ska ge mig en exklusiv inblick i den kommande boken.

Hur känns det att släppa en bok som är så olik dina tidigare?

– Det är väldigt främmande. Jag har aldrig skrivit något om mig själv tidigare, så det ska bli spännande att se hur boken tas emot av läsarna.

Som ung arbetade Nils-Åke som skeppare. Tillsammans med resten av besättningen kämpade han mot väder och vind för att nå destinationer världen över.

– Som ung på ett fartyg upplever man otroligt många spännande händelser. Nu vill jag dela med mig av mina berättelser så de inte glöms bort, berättar Nils-Åke.

Världen är liten
Nils-Åke kommer ihåg en särskilt minnesvärd händelse från skeppartiden, där talesättet ”världen är liten” får en helt ny tyngd.

-Det utspelade sig i Indiska Oceanen. Vårt skepp var på uppsegling mot Röda havet, och monsunen hade dragit in över området. Det regnade konstant. Plötsligt gav kapten order om att hissa svensk flagg, ett annat fartyg syntes mot horisonten. Det andra skeppet visade finsk flagg.

Var det inte ovanligt att ett svenskt och en finskt fartyg möttes mitt ute på Indiska Oceanen?

-Jo, det var det minsann. När vi rodde ut mot det finska fartyget så såg jag dessutom ett familjärt ansikte stå på skeppet. Jag trodde inte mina ögon, men det var en gammal barndomsvän till mig. Du kan ju tänka dig förvåningen och glädjen.

En otrolig historia
Nils-Åke berättar att de två barndomsvännerna fick tid att tala samman. Barndomsvännen, vid namn Fritjof Andersson, hade en extraordinär historia att berätta.

-Han hade farit till Asien, men hemresan från Kina hade blivit fördröjd, berättar Nils-Åke.

-Efter flera olyckliga omständigheter hade han blivit rånad i Shanghai. Utan pass, tillhörigheter eller pengar blev han sedan tillfångatagen av pirater. Han lyckades ta sig ur knipan genom att gifta sig med dottern till en ökänd mördare, Fu Wai, och lyckades med hennes hjälp ta sig till Singapore.

Konsuler och vilda djur
Medan jag tar en klunk kaffe och en kaka fortsätter Nils-Åke att berätta om barndomsvännen Fritjofs historia.

– Mitt på ett torg i Singapore träffade han Sveriges dåvarande Konsul, Fredrik Adelborg. Fritjof fick då hjälp med både kläder, pass och pengar, och blev bjuden på te av konsulinnan.

Lyckades han ta sig hem då?

-Han lyckades komma ombord på en ångbåt som skulle ta honom hemåt mot Göteborg. Men på vägen stannade båten i Siam, där den lastades full med vilda djur. Tigrar, lejon, elefanter och vem vet vad. Djuren skulle levereras till en herre i Hamburg, som jag själv händelsevis kände från ett besök där.

Det verkar inte särskilt tryggt att åka en ångbåt lastad full med vilddjur. Hur gick det?

-Fritjof beskrev detta som den värsta delen av resan, av förklarliga skäl. Ångbåten gick rakt in i en cyklon, och mitt i kaoset lyckades djuren ta sig ur sina burar. Ett lejon attackerade en elefant, som knäckte masten och skickade en tjur överbord. En gorilla klättrade ner i maskinrummet och började härja loss, så Fritjof var tvungen att skjuta den. De flesta på skeppet dukade under. Det var totalt kaos, och till slut var det bara Fritjof och en svårt sårad elefant kvar ombord.

Hur skildes ni åt, du och Fritjof?

-Ja, till slut var vi tvungna att säga adjö. Jag minns att jag frågade Fritjof vad som hände med den överlevande elefanten, men fick till svar att han skulle berätta för mig nästa gång vi sågs. Jag har inte sett honom sedan dess. Men jag minns fortfarande hur jag räknade seglen när deras skuta seglade bort över havet, till sjömännens sånger.

Kastar ut kroken
För Nils-Åke innebär det nya boksläppet en förhoppning om att alla minnen från ungdomen inte ska gå i glömska. Och en förhoppning om att återse sin barndomsvän Fritjof Andersson.

-Om Fritjof läser boken och väljer att kontakta mig så kanske jag äntligen får veta hur det gick med den stackars elefanten.

Nils-Åke Hammars bok ”Möte i monsunen” släpps onsdag den 16 september.

---

Denna intervju är komponerad med Evert Taubes visa ”Möte i monsunen” som underlag. Den är skriven och publicerad av Sandra Ekman von Huth som ett led i kursen ”Att skriva för webben och interaktiva medier”.