Nyhetssajten BBC News får höga betyg i senaste webbanalysen. Snygg layout, informativa rubriker och tydliga konversationer med läsaren är bara några anledningar till att webbplatsen upplevs som lättanvänd och trovärdig. Det är en perfekt plats för att få svar på frågan ”vad händer i världen just nu?”.
Blandat material – men mest nyheter
BBC News publicerar sitt innehåll i form av nyhetsartiklar och reportage. Det rapporteras om nya händelser utöver det vanliga – annars vore det ju inte nyheter. Men även om webbplatsen främst fokuserar på klassiska nyhetsartiklar finner vi även en viss blandning med längre reportage inom bland annat teknologi, vetenskap och kultur.
Målgruppen frågar: ”vad händer i världen just nu?”
BBC News målgruppsstrategi är troligen baserad på eventuella besökares beteende och situationer. Människor kommer själva att söka sig till webbplatsen efter sina egna mål när de söker information på nätet. Här söker de förmodligen svar på frågan ”vad händer i världen just nu?”.
Besökarna kan även tänkas söka svar på en mer specifik fråga, exempelvis ”vilka händelser har nyligen inträffat i konflikten i Turkiet?”.
Målgrupperna för denna webbplats bör kunna definieras utifrån följande beteende och situation:
- Jag söker trovärdig information om vad som händer i världen
- Jag söker trovärdig information om vad som händer i en viss konflikt/ett visst land/en viss världsdel
BBC News konverserar med sin besökare
BBC News har byggt upp sin webbplats som en lättnavigerad konversation med sin besökare. Besökaren kommer till startsidan med frågan ”vad händer i världen just nu?”. Webbplatsens startsida svarar då omedelbart på denna fråga med en kort och informativ rubrik som presenterar den första artikeln om en aktuell händelse i världen.
Intill rubriken får besökaren även snabba svar på eventuella följdfrågor. Denne får en kort beskrivning av händelsen, svar på var händelsen har inträffat och när artikeln publicerades (tidsstämpeln för publicering gör det tydligt att informationen är färsk och aktuell).
Utifrån denna snabba information finns risken att besökaren har ännu fler frågor, exempelvis ”Hur såg det ut där det hände?”, ”Vem är personen det handlar om?” eller ”Vad är historien bakom denna händelse”. Även dessa frågor får besökaren svar på genom länkar till andra artiklar.
Läsaren får svar på alla sina frågor om artikeln.
Besökarens behov kan även yttra sig på andra sätt. Kanske tänker hen ”Jag vill hellre lyssna eller titta på nyheter”. I högerspalten på startsidan möts dessa behov med rubriken ”Watch/Listen”. Där ligger ljud- och videoklipp med nyhetshändelser.
Kanske tänker besökaren ”Jag har en nyhet som jag vill sprida”. I högerspalten finns rubriken ”Share with BBC News”, med tydlig instruktion om hur besökaren kan dela med sig av nyheter till BBC News.
Kanske tänker besökaren ”Jag vill få information och nyheter skickade till mig”. Då finns rubriken ”Follow Us”, med information och länkar till enkla sätt att få nyheter skickade till sin mail, twitter eller Facebook.
Överlag är webbplatsen tydligt strukturerad som en konversation med sin besökare. Den är även tydligt uppdelad efter ämnen (världen, näringsliv, teknologi, vetenskap, kultur, hälsa osv.). På så sätt är webbplatsen både lättnavigerad och tillmötesgår besökarens frågor och behov.
Gråtande människor skapar känsla
Bilder är ett självklart inslag i BBC News nyhetsrapportering. De flesta artiklar på webbplatsens startsida har tumnagelsbilder i hög kvalitet. När en artikel öppnas finns större bilder som är väl utvalda efter ämne och önskad effekt.
Bilder på människor skapar känslor hos läsaren.
Nyhetsrapporteringen domineras av känsloladdade bilder. Bilderna förmedlar en känsla kring det besökaren läser. Vid dramatiska eller ledsamma nyheter (exempelvis bombning i storstad) används bilder på blodiga, gråtande och sörjande människor för att stärka budskapet och inge besökaren en känsla.
Bilderna visar ofta på mångfald. Olika personligheter (barn, unga, föräldrar, äldre, olika kön och etniciteret) är representerade i bilderna. Detta gör att webbplatsens besökare lättare kan identifiera sig med bilderna och få en mer personlig (och således starkare) anknytning till nyheten.
Multimedia skapar intresse
På BBC News används multimedia främst i form av korta videoklipp med tillhörande ljud, i anslutning till en kort textbeskrivning. Dessa olika medier i samverkan ger ett bredare uttryckssätt och effektivare vidaresändning än vad ett enskilt medium har kapacitet till.
Multimediainslagen har sannolikt en positiv inverkan på läsaren, då denne blir mer intresserad och stannar kvar längre.
Tydlig design ger enkel navigation
BBC News webbplats är designad för att ge besökaren en enkel och klar läsupplevelse. Färgsättningen är sparsam, endast företagets etablerade färgpolett används (mörkröd, svart och vit). All bakgrund är vit, vilket ytterligare förenklar ögats navigation.
Med tydliga linjer och mellanrum blir sidan överskådlig.
Även arbetet med mellanrum och rymd är väl genomtänkt. Trots att startsidan innehåller mycket text och bild så känns den ändå rymlig och luftig.
Hela webbplatsen är utformad efter ett rutnät, det finns tydliga linjer för placeringen av innehållet. Detta gör att sidan uppfattas som enkel att navigera i med ögat, och den upplevs varken som rörig eller svåranvänd.
Teckensnittet är utan serifer, vilket kan ge en lite modernare känsla än ett klassiskt teckensnitt med serifer. I övrigt har en rad smarta val gjorts i anslutning till teckensnittet – inga texter i versaler, inga understrykningar, ingen kursiv text och ingen centrerad text.
Överlag är designen på webbplatsen tydlig och enkel att navigera i, snygg och lätt för ögat. Den signalerar att webbplatsen är trovärdig och ger ett seriöst intryck.
Pang på rödbetan i texterna
Ingresserna är genomgående korta och koncisa, och innehåller endast nyhetens huvudbudskap. Allt som oftast svarar den på den klassiska nyhetsingressens sex frågor: vem? vad? när? var? hur? varför?.
Brödexterna är genomgående skrivna efter modellen ”det viktigaste först”, för att sedan fortsätta med ”och sedan allting i fallande viktighetsordning”, som klassiskt journalistiskt skrivsätt ofta visar. Texterna är ofta indelade i mycket korta stycken på bara en mening.
Tydliga huvudrubriker – men var är mellanrubrikerna?
Huvudrubriker och länktexter är tydliga och ofta i form av påståenden som berättar huvudbudskapet. Bra exempel är ”Guatemalan mayor lynched by crowd” eller ”Briton wins Nobel economics prize”. De hålls mellan 5-7 ord, alltså ganska lagom långa.
I de längre reportagen finns en viss avsaknad av mellanrubriker. Det skapar svårighet för läsaren att scanna igenom texten och få en bild av vad den handlar om. Dessutom uppfattas texterna som oändligt långa.
Får besökaren att läsa mer – men inte kommentera
BBC News vill locka till mer läsning och få besökaren återkomma till webbplatsen. För detta finns rubriken ”Also in the news”. Där länkas till oväntade artiklar och reportage för längre läsning. Detta är effektivt för att få besökaren att läsa mer.
På många andra nyhetssajter finns kommentarsfält där besökare kan diskutera varje artikel. Detta är något som saknas på denna webbplats. Kanske bidrar detta till en seriösare och trovärdigare ton? Eller minskar det känslan av konversation mellan besökare och webbplats?
Webbplats med toppbetyg
Slutligen kan konstateras att BBC News är en mycket bra nyhetssajt. Effekten av det material som publiceras är troligtvis att besökaren får ett seriöst intryck av webbplatsen och därför bedömer nyhetsrapporteringen som trovärdig. De läsare som vill ha svar på frågan ”vad händer i världen just nu?” kommer säkerligen att söka sig tillbaka till denna nyhetssajt.
Främsta positiva aspekter:
- Enkel och snygg layout
- Tydlig konversation med läsaren
- Informativa och lockande rubriker
- Textflöde som sparar tid och energi
- Effektiva bilder
Främsta negativa aspekter:
- Viss avsaknad av mellanrubriker
- För korta textstycken
Läs mer: 10 saker som gör din webbplats bättre
Läs mer: 5 tips för bättre sökmotoroptimering
Läs även:
Letting Go of the Words, av Janice (Ginny) Redish. Upplaga 2.
Att skriva för digitala medier (2015), av Jonas Söderström
Denna analys är skriven och publicerad av Sandra Ekman von Huth som ett led i kursen ”Att skriva för webben och interaktiva medier”.
ordstudion 